fast man är funktionshindrad!!

Jag jobbar som vårdare och träffar fuktionshindra varje dag, Allt från downs, autism, utvecklingsstörda you name it, vissa fall är svårare än andra.

Men jag är lycklig när jag får gå till mitt jobb och träffa dessa människor. Man får vara med om så mycket vackert.

tro inte att det bara är att torka skit och mata, spyor, sondmatning och hela karusellen, det är så mycket mer!

att gå i från jobbet och känna att man har lyckat få denna människan att må i världsklass är det bästa som finns! Man sover så gott om nätterna när man vet att man har gjort något bra.

det är så jädrans roligt att jobba med männsikor i olika åldrar, små barn som gamla skruttiga :)

Jag älskar mitt jobb. :)

En gammal låt och video Helt underbar! :)

Vi fick lära oss en sak i skolan som har ändrat lite syn på saker och ting. och det är det att funktionshindrad och handikappad är inte samma sak.

funktionshindrad är när man har ett problem så man inte fungerar riktigt.

tex. om man har glasögon,downs blablala..

men skulle jag sno glasögonen från en person som har det så blir den handikappad.

Handikapp är alltså vad man kan göra. liksom, samhället gör folk handikappade. det är inget man ÄR..

jag tror inte ni fattar vad jag menar men iaf..

Jag vet inte om jag ärligt talat tänker betala en psykologjävel pengar för att den ska sitta och nicka och hålla med om ens känslor, de fattar noll och bryr sig egentligen inte ett skit ändå hur man mår?

Jag orkar inte med den här magonda och känna hur den här paniken kommer och äter upp mig inifrån, och är tom innuti och den här stressen, jag spyr snart.

Jag är som en tickande bomb och varje gång jag ser något jag kan slå sönder så är jag bara så sugen på att sätta in knogen och bara förstöra det, just nu känner jag att jag hade kunnat slå sönder hela lägenheten. precis samma aggrisivitet som jag hade när jag var "ung".. Jag är arg.. fruktansvärt arg och ledsen..

jag kan inte sätta mig ner och gråta för jag vet inte varför jag ska gråta längre. vad ska jag gråta över?

Jag har ingen jag ka prata med.

Ingen som fattar hur man egentligen mår.

frågan är hur jag ska gå vidare i livet. vad ska jag ändra på? det är något som jag inte mår bra över.. jag vet ju egentligen några andedningar men det är ju saker som jag inte kan ändra på.

Jag orkar inte....just nu känner jag mig som en väldigt ensam och vilsen tjej.

Bilden är tagen från google..

jag är galet kär i min sambo/fästman/pojkvän you name it.

Nog för vi har haft våra perioder men när de bra sätter till då är det ta mig fan väldigt bra :) Vi har väldigt sällan "bråk-perioder" längre. (känns det som) ..

Men men..

Jag försöker ladda inför jobb, det går inte så bra, jag är så himla slö idag.

Har två pass kvar sen tar jag fan helg sen!

Har jobbat som en gnu denna vecka (+ förra veckan+helgen)

Ska verkligen njuta av mina tre lediga dagar innan helvetet bryter lös..;) 8 jobbdagar i streck... höhöh..

Idag är ju vädret inte direkt på topp..

men spillerill. jag och baby har varit förlovade i tre år idag! :)

Igår hade vi varit i lag i 6 år och 1 månad..;P

Men så kan det vara. trivs man ihop så.

Jag inväntar jobbet.. och håller på ich fixa mat tills ola kommer hem. jag hinner dra till jobbet men fixar maten iaf, snäll ? ohja.